Om rasen
Historik
Rasen erkändes 1987 i Sverige och Danmark under namnet dansk-svensk gårdshund. Den har sedan gammalt funnits på lantgårdar i Danmark och Sverige. Gårdshunden har använts som vakthund, råttfångare och sällskap. Den dansk-svenska gårdshundens kynologiska ursprung är oklart. Troligen har den sitt huvudsakliga ursprung dels i pinscherraserna och dels i de brittiska vita jaktterrier, från vilka även jack russell terriern och foxterriern stammar.
Användningsområde
Gårdshunden är en liten, pigg, frisk, sund och mångsidig familjehund som lätt anpassar sig i de flesta situationer. Hundsporterna agility, freestyle, spår, lydnad, bruks och utställning lämpar sig bra som aktiviteter. Många tränar och tävlar också viltspår. Än idag tjänstgör en del dansk-svenska gårdshundar som råttjägare, men det stora flertalet är sällskapshundar. Uppskattningsvis används ett dussintal hundar som aktiva jakthundar för att korttidsdriva rådjur och annat mindre vilt, apportera och eftersöka.
Hälsa
Gårdshunden är generellt en frisk och sund ras med få hälsoproblem. Två sjukdomar som förekommer kan nämnas; höftledsdysplasi (HD) och ett fåtal fall av leg perthes (nedbrytning av benvävnad i lårbenet).
Egenskaper / Mentalitet
Den tycker om att arbeta både fysiskt och mentalt, och den kräver en del aktivering. Trots att rasen är liten i formatet och ser söt ut är det alltså en ganska krävande hund. Den behöver någon form av regelbunden stimulans för att må bra. Mellan arbetspassen är den en riktig kelgris som gärna kryper upp i knät, ligger nära intill och kopplar av. Gårdshunden tycker mycket om värme och ligger ofta och kopplar av i solen. Det är en utpräglad väktare som omedelbart slår larm om främlingar kommer in på dess hemområde. I övrigt är den inte en skällig ras.
Storlek och utseende
Mankhöjd för hanar är ca 34–37 cm och tikar är ca 32–35 cm. Den har mycket kroppsmassa. Kroppen är svagt rektangulär. Huvudet är litet i förhållande till kroppen. Svansen är naturligt långt, halvlång eller så kan hunden födas med stubbsvans. Pälsfärgen är övervägande vit med en eller flera fläckar i olika färgkombinationer.
Pälsvård
Pälsvården är i princip obefintlig på rasen eftersom pälsen ska vara hård, kort och slät utan underull. I fällperioden kan man borsta igenom hunden dagligen, vilket brukar räcka för att hålla pälsen fin och därutöver kan man ge den ett bad vid behov.
Övrigt
Rasen är en del av det svenska kulturarvet. Rasklubben arbetar aktivt för att bevara rasen som en frisk, alert, duglig, vänlig och tillgänglig gårds- och sällskapshund med den, sedan gammalt dokumenterade, rastypiska exteriören.
Rasstandard
Dansk/svensk gårdshund
FCI-NUMMER: 356
ORGINALSTANDARD: 1998-05-28
FCI-STANDARD: 2008-07-25
SKK:s STANDARDKOMMITTE: 2008-12-16
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Danmark/Sverige
ANVÄNDNINGS-OMRÅDE: Gårdshund och sällskapshund
NKU-KLASSIFIKATION: Grupp 2
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 2, sektion 1:1
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Rasen erkändes 1987 i Sverige och Danmark under namnet dansk/svensk gårdshund. Den har sedan gammalt funnits på lantgårdar i Danmark och Sverige. Gårdshunden har använts som vakthund, råttfångare och sällskap.
HELHETSINTRYCK: Rasen ska vara liten, kompakt och svagt rektangulär. Den är exteriört sent färdigutvecklad.
VIKTIGA MÅTT-FÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 9:10. Förhållandet mellan bröstdjup och benhöjd t.o.m. armbågen skall vara 1:1.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Rasen är alert, livlig och uppmärksam.
HUVUD: Huvudet skall vara trekantigt och förhållandevis litet.
Skallparti: Skallpartiet ska vara tämligen brett och svagt välvt.
Stop: Stopet skall vara väl markerat.
Nostryffel: Nostryffelns färg ska harmoniera med pälsfärgen.
Nosparti: Nospartiet skall vara väl utfyllt, bli gradvis smalare mot nostryffeln, och får inte ge ett spetsigt eller snipigt intryck. Det skall vara något kortare än skallen. Nosryggen skall vara rak.
Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftiga. Saxbett med jämna, välutvecklade framtänder. Tångbett tolereras.
Kinder: Kinderna skall vara markerade men utan överdrift.
Ögon: Ögonen skall vara medelstora, svagt rundade och, varken djupt liggande eller utstående. De skall vara mörka hos hundar med svarta fläckar. Något ljusare ögon är tillåtna hos hundar med gula eller leverbruna fläckar. Uttrycket skall vara uppmärksamt och vänligt.
Öron: Öronen skall vara medelstora. Rosenöron eller framvikta öron. Vid framåtvikta öron skall öronspetsarna ligga an mot kinderna. I båda fallen skall örat vara vikt i höjd med eller endast något över skallens plan.
HALS: Halsen skall vara medellång och kraftig med lätt böjd nacklinje. Den skall inte vara elegant. Inget löst halsskinn.
KROPP: Kroppen skall vara kompakt och substansfull.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort, brett och svagt välvt.
Kors: Korset skall vara svagt rundat.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara lång, djup och rymlig med mycket väl välvda revben. Förbröstet skall vara markerat.
Underlinje: Buklinjen skall endast vara svagt uppdragen.
SVANS: Svansen skall inte vara för högt ansatt. Den kan vara naturligt lång eller medfödd stubbsvans. Svansen skall bäras rak, svagt böjd eller i en öppen båge.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL: Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella. Fronten skall vara något bredare än bröstkorgen.
Skulderblad: Skulderbladen skall vara normalt tillbakalagda.
Överarm: Överarmen skall vara normalt vinklad mot skulderbladet.
Mellanhand: Mellanhanden skall vara stark och spänstig.
Framtassar: Framtassarna skall vara små, ovala och nästan slutna.
BAKSTÄLL: Bakbenen skall vara välvinklade i knä- och hasled, parallella och väl muskelfyllda.
Lår: Låren skall vara tämligen breda.
Baktassar: Baktassar som framtassar.
RÖRELSER: Rörelserna skall vara parallella och fria.
PÄLS:
Pälsstruktur: Pälsen skall vara hård, kort och slät.
Färg: Vit färg skall dominera med en- eller flerfärgade fläckar i olika storlek och kombinationer (svart, tan, leverbrunt och olika nyanser av fawn). Med eller utan tanteckning. Mycket små fläckar eller prickar i den vita grundfärgen (flecking) är tillåtet.
STORLEK/VIKT:
Mankhöjd: Hanhund 34 - 37 cm
Tik 32 - 35 cm
Tillåten avvikelse + / - 2 cm
FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
- rasen får inte ge ett elegant intryck
- trång front
- lågställd
- grund bröstkorg
- flat eller kort bröstkorg
- brant kors
- ståndöron
- för lång hals
- ringlad svans, svans buren tätt på ryggen
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
TESTIKLAR: Hos hanhunden måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.